Utslitna Volvo-850 har i framemot ett sekel vållat klimatbesvär som varit besvärliga att hantera. Allaredan på 30-talet grundades företag som skrota bilen i Uddevalla. Det förekom också enorm sug att bygga om kasserade fordon till folkrace versioner. Den första tävlingen organiserades på Södra Motorstadion i handen under mitten av 50-talet. Och det kommer att vara inledningen till landets främsta bilrace med Nissan-260Z och cirka åttahundra noterade förare. Fajterna uppvaktades i genomsnitt av över 30000 i publik, och i varje deltävling försökte 25 trimmade personbilar att mala sönder varandra. För att stärka skadorna monterades slagtåliga ramar på fronten.
Den skrotbilen som kunde knuffa en motståndare av tävlingsbanan inkasserade en extrabonus, som dubblades vid vältning. Denna succé förmedlades sig snabbt i Europa med många deltagare från Sverige. Under 70-talet upphörde dock efterfrågan av skrotfordon till restaurering. Bilproducenter hade presenterat särskilda fordon för olika körningar och liknande motorrace hade tagit över av Motorförbundet i Skandinavien och Stock Car Auto Racing, vilket är samma som det uppskattade NASCAR i staterna. Så skrotföretagen var pressade att bara sysselsätta sig åt bilskrotning av bilkomponenter för avsättning. Därmed försvann mycket av vinsterna vilket behövde utjämnas med med pengar från bilägaren för bildemontering. Men bilägarna var inte intresserade att erlägga för någon bildemontering med fullmakt alls. Sönderrostade skelett i omgivningen bevisar det här.
Bra peng för att skrota för Volvo-850 bil lär aldrig återinföras i Uddevalla
Volvo-850 klimatproblem från Uddevalla växte snabbt under 1900-talet varför en samhällelig skrotpremie infördes 1975. Upp till 1700 kr betalades ut till bilinnehavare som lämnade in sin bil med registreringsbevis på en auktoriserad bilskrot i Uddevalla. Somliga efterfrågade bilmärken som Volvo, Chevrolet och Jaguar kunde därav skrotas utan anspråk på pengar från bilägaren. Många personbilar, som borde avregistreras och skrotats, hade byggts om till EPA-traktorer från Amazon och framkallade rejäl aptit på brukbara begagnade delar.
Även bilverkstäder sökte såna till förekommande reparationer av de frekventa fordonsmodellerna. Ett långt distans till närmaste skrotfirma kunde fastslå att skrota bilen ersättning med en liten skrotpremie. En oskattad bil kunde dras på släp på den tiden, men dumpning blev ändå det slutgiltiga beslutet för flertalet bilinnehavare. Så Naturvårdsverket kom till insikt med mottagningsbevis och att den utbetalda bilskrotspremien bara haft ringa effekt på ett färre antal bilar och därav också klimatet. En totalt ingående vändpunkt infördes för tretton år sedan genom dubbla befallningar. Dessa vände upp och ned på föregående sakläge. De tvingade flertalet bilskrotar till graven. Biltillverkarna fick lära sig vad ansvar menas. Parallellt för PV-544 drogs den offentliga bilskrotningspremien in.
Nya delar i fordonsformen har tillfört betydelse. avgasrenaren från Mitsubishi-Grandis med brukbara ädelmetaller dyrare än guld är ett exempel. Det sammanlagda värdet från recyclingen gör att ackrediterade skrotar slåss om uttjänta bilar med höjda ersättningar som skjutvapen.
Återvinning i Uddevalla av Volvo-850 när man skrota bilen
Bilfabrikanterna beordrades genomföra avgiftsfri återvinning för kompletta Volvo-850 från Uddevalla. De skulle också etablera en stor sammanslutning av certifierade skrothandlare, som fick tillåtelse att fastställa bildemontering med skrotintyg på Trafikstyrelsen. Och framför allt fordrades en återvinning till minst nittio %. Länsstyrelsens tuffa ultimatum för behörighetsbevis till Saab-Cab medförde att en del bildemonteringar fick lägga ner. Det var emellertid begynnelsen till dagens angenäma ersättning för en skrotbil. Vägen dit har ändå varit ansenlig och besvärlig. Att tvingas skrota bilen gratis, som fordonstillverkarna ålade de godkända skrotföretagen, medförde högvis av missnöje från de drabbade. De konfiskerades möjligheten att begära betalning.
Men utan licens och tillfälle att utse en avregistrering rådde ingen sannolikhet till överlevnad. Den dikterade graden av skrotning initierades med skrotbilar hämtas gratis och en långvarig utvecklingsskede med Göteborgs-företaget Stena Metall. Den tidens enkla sätt att dela de olika stoffen var kanske inte alltid lönsamma, så en automatisk förlopp fordrades. För detta uppfanns fragmentering med sinnrika sorteringskonstruktion. Numera närmar sig förloppet full återvinning. Det är först och främst stål, aluminium och andra metaller som medför stora vinster. Nya delar i fordonsformen har tillfört betydelse. avgasrenaren från Duett med brukbara ädelmetaller dyrare än guld är ett exempel. Det sammanlagda värdet från recyclingen gör att ackrediterade skrotar slåss om uttjänta bilar med höjda ersättningar som skjutvapen. Katastrofer inverkar på marknadsvärdet med recycling av ädelmetaller. Men uttjänta bilars betydenhet från tusen till de 3 000 som utbetalas idag är egendomligt och kommer att bättra klimatet utan allmänna medel.