Gamla uppställda Volvo-360 i Göteborg är en miljöfara innan bilskrot

Ålderstigna Volvo-360 i Göteborg har varit utan betydelse tills nya regler gavs från Naturvårdsverket för ett antal år sedan. Om man undantar de första årtiondena efter introduktionen av de exceptionella märkena, har övergivna personbilar länkats ihop till klimatproblem och allmän nedsmutsning i miljön. Och upphovet till missnöjet var kostnaderna för skrotningarna. Fram till slutet av 60-talet, då flottan av skrotade bilar på bilskrot i Göteborg var i allmänhet motorstarka Saab-92 och Chevrolet, kunde otroliga skapelser synas på vägarna. Hemmakonstruerade lastfordon och bärgningsbilar tävlade under lång tid med de fabrikstillverkade.

LÄS MER: Statistik nyregistrering & skrotning av Volvo bilar

En motortävling på Hisingen medförde väldigt sug efter ihop snickrade skrotbilar. Stock-car blev seklets främsta motorrace. Det gick att organiseras i allt från fotbollsplaner till bandyplaner. I och med racens bonus betalades till de överlevande bilarna var avsättningen rejäl. Rally-Cross och Nascar har sitt härstammar från dessa destruktiva fordonsracen, som i flertalet år ledde besökslistorna. Men passionen svalnade både för ombyggnad och race, så bilägarna missade tillfället att få någon ersättning för sina skrotbilar. Därför sparades bilarna i garage och bodar utan förberedelse för framtida hantering eller användning. De som inte hade skyddade ställen lät fordonet stå ute. Av någon orsak gömdes de gärna i något skogsparti istället för att skrota bilen i Göteborg. Få människor kände till de naturskador dessa undangömda skrotbilar skulle bidra till i naturen. Så nu skapades tidsåldern med dumpade fordon i terräng och miljö för att spara in skrotningskostnaderna på miljöns bekostnad.

Gamla uppställda Volvo-360 i Göteborg är en miljöfara innan bilskrot

Ålderstigna Chrysler i Göteborg har varit utan betydelse tills nya regler gavs från Naturvårdsverket för ett antal år sedan. Om man undantar de första årtiondena efter introduktionen av de exceptionella märkena, har övergivna personbilar länkats ihop till klimatproblem och allmän nedsmutsning i miljön. Och upphovet till missnöjet var kostnaderna för skrotningarna.

Lång varaktig samhällelig skrotpeng på bilskrot för Volvo-360 lär aldrig återinföras i Göteborg

Volvo-360 naturproblem i Göteborg ökade fort under förra seklet varför en samhällelig skrotpremie infördes på 70-talet. Upp till 1500 kronor i ersättning till fordonsägare som överlämnade sin personbil på en bildemontering. En del efterfrågade bilmärken som Audi, Ferrari och Lotus kunde följaktligen lämnas in utan krav på ersättning. Några enstaka personbilar, som skulle ha skrotats, hade konstruerats om till A-traktorer och föranledde stor aptit på brukbara begagnade reservdelar. Även fordonsverkstäder sökte såna till vanliga lagningar av de ofta förekommande fordonsmärkena. Ett vidsträckt avstånd till närliggande skrot kunde fastslå de defekta bilarnas framtid. En oförsäkrad personbil kunde bogseras vid den tidpunkten, men att överge var ändå det slutliga varianten för en del fordonsägare. Så myndigheterna kom till insikt, att den utbetalda skrotningspremien bara haft obetydlig inverkan på ett smärre antal bilar och därmed också omgivningen. En fullständig genomgripande omställning infördes för tretton år sedan via ett par förordningar. Dessa omintetgjorde föregående förhållanden. De pressade några skrotar till likvidering. fordonstillverkarna fick lära sig vad ansvar medför. Parallellt drogs den allmänna bilskrotningspremien in.

Bilskrot med återvinning av Volvo-360 gör statlig premie obehövlig i Göteborg

Bilproducenterna kommenderades effektuera avgiftsfri skrotning för kompletta Volvo-360 i Göteborg. De skulle också instifta en riksomfattande kedja av legitimerade skrotföretag, som fick behörighet att fastställa skrotning med skrotningsintyg på bilregistret. I synnerhet fordrades en återvinning till minst nittio %. Miljövårdsverket tuffa ultimatum för behörighetsbevis till skrotning innebar att ett antal skrothandlare fasades ut. Det var dock inledningen till dagens angenäma betalning för en uttjänad personbil. Vägen dit har ändå varit ansenlig och påfrestande. Att tvingas skrota bilen gratis, som Billtillverkarna krävde de godkända företag, förde med sig massor av kritik från de drabbade. De fråntogs möjligheten att framtvinga betalning. Men utan mottagningsbevis och tillfälle att förorda en avregistrering rådde ingen möjlighet till överlevnad. Den påtvingade nivån av skrotning inleddes med en lång varaktig procedur med Göteborgs-företaget Stena Metall. Den tidens manuella sätt att dela de varierande ämnena var långt ifrån lönande, så en självverkande utvecklingsskede krävdes. För det här uppfanns fragmentering med sinnrika sorteringsinrättning. Nuförtiden närmar sig processen full återvinning. Detta är först och främst stål, aluminium och övriga plåt som ger stora inkomster. Nya delar i bildesignen har tillfört värdet. Katalysatorn med funktionella ädelmetaller mer kostsam än guld är ett exempel. Det kompletta värdet från skrotningen gör att certifierade bilskrotar strider om att skrota bilar med ersättning. Depression har effekt på marknadsvärdet med recycling av ädelmetaller. Men skrotbilens nytta från 1 000 till de tre tusen som utbetalas i dag är anmärkningsvärt och kommer att förbättra miljön utan offentliga subvention.